Färgrikets bergochdalbana

Har tagit en kort paus i utforskandet av min nya, underbara akvarellbox. Är sprudlande lycklig. För det är så roligt - svårt - lätt - fascinerande - skrämmande - förvirrande - inspirerande - allt allt allt!



Och visst är det skönt att leka med färger. Bara dra penseln över papperet utan några som helst pretentioner eller idéer. Bara dra penseln över papperet för att se hur just den här färgen ser ut, och vad händer om jag använder mer vatten, hoppsan vilket lustig "figur" det där blev, men oh så vacker nyans, men om jag tar den här färgen då...



Lugn. Jag ska bespara er resultatet! ;)



Sedan ger jag mig på pappas målning igen. Ett sista försök.
Har en känsla av att jag förstörde den. Lika fullt!
Men den torkar just nu.
Det går aldrig att uttala sig om en målning förrän den har torkat. Om ni ursäktar klyschan. ;)



Men jag har en känsla av att pappa får en whisky eller något liknande i födelsedagspresent.
Istället.



I mellanrummet mellan torkande målningar läser jag ett mail från Boel. Blir så glad, att hjärtat smälter rakt ned i tangentbordet.