... trött jag är trött...

Jag är trött på de självrättfärdigande människor,
som alltid vet hur livet
- deras i allmänhet och andras i synnerhet -
ska levas.



Och när de inte vet, så vet de ändå.
Och talar om det för alla som vill höra!
Och alla andra.



Jag är trött på normer. På de tajta ramarna.
Speciellt på de som själva spränger ramarna
och har mage att kritisera de som blev kvar,
fortfarande inom samma normer.



Jag är trött på "tycka synd om".
Trött på de som tycker synd om sig själva
och utifrån det tycker sig ha rätt att döma andra.



Jag är trött på ekot av samma gnäll. Om och om igen.
Trött på närsynta ögon.
Trött på martyrer.
Trött på drama queens.
Trött på egoism.



Ibland är jag del av detta.
Ibland!
För det mesta inte.



Jag är så trött på att få det vänt mot mig.
När det (återigen) handlar om självrättfärdigande.