2005-08-28

Rödhättan, en kändis??

Mitt liv som populärkultursjunkie har lagt ut en supersnygg bild på Gwen Stefani från förra årets MTV-gala. Det är en kvinna med stil det. Gwen alltså. (Ja säkert även "Mitt liv...") Men det är klart; hon, Gwen, har råd med personlig tränare, personlig kostrådgivare, personliga assistenter (varav säkert minst en har som enda uppgift att shoppa snygga kläder åt henne), personliga sminkörer, and whatnot. För att inte tala om råd med superdupersnygg, svindyr haute couture!



En annan ligger ju liksom lite i underläge där. Det måste medges. ;)



Inte för att jag har några som helst ambitioner att bli en rik kändis, som springer på premiärer och kändispartyn stup i kvarten. Nej, hu! Jag vill inte ens bli dokusåpa"kändis" - och därmed är man tydligen lite udda numera, med tanke på hur mycket folk som springer på dokusåpornas casting. Jag skulle faktiskt bli lite oroad över min förnöjdsamhet över att vara en vanlig Johansson, om det inte var för att de flesta av de människor jag älskar är precis likadana.



På bussen till Lycksele i fredags ägnade jag en lång stund åt angenämt oseriös läsning av Afton-Skvallerblaskan-hiertavändersigisingrav-Bladet. Med bilaga. Ja vad fan, bussresan tar närmare två timmar, och något ska man ju ägna sig åt. Och det är inte alltid man orkar vara seriös. :D



Nå, hur som helst, i bilagan (Klick! heter den, va? eller var det Kluck?) hade de ett uppslag med närbilder på kändisars fötter! Ja jag vet, intresseklubben noterar, men häng med lite till, please! Poängen med de här bilderna var att visa att kändisarna är preciiiiis som oss vanliga dödliga. D.v.s de har fotvårtor, fotknölar, sneda tår (förfärligt vanprydande defekt...), o.s.v.
Kort sagt, de har "vanliga" fötter! (Kan ni fatta?!)



Jag kom att tänka på det här när jag såg den där läckra bilden på Gwen Stefani.
Först suckade jag avundsjukt. Hon är såååå snygg!
Och såååå läckert klädd!
Sedan erinrade jag mig de där Afton-Skvallerblaskan-hiertavändersigisingrav-Bladet-fötterna. Och fnissade förtjust.
Hoppas att hon hade jävligt ont i fötterna den där kvällen! Åtminstone en liktå. Eller - ännu mer åtminstone - sneda tår all over the place!



Sedan tänkte jag att guuuud vad skulle kändisfotograferna göra av mina fötter, om jag nu var en kändis?!
För att inte tala om resten av mig, hahahaha! (Dubbelhakor, "lilla maggen", gäddhäng, celluliter, and so on, and so on.)
Men om vi bara håller oss till fötterna, så har jag ju typiska Fisk-fötter. De hatar höga klackar i allmänhet och skor i synnerhet. Och de svullnar prompt så fort de tvingas in i snygga skor - klackar eller inte. Och då menar jag svullnar!! De ser ut som övergödda gräddbakelser. Eller som Barbara Cartland i hennes krafts dagar.



Paparazzisarna, eller vad de nu kallas, skulle ha "a field day"!! :D



Nåja.
Om jag nu någonsin blir en kändis, så kommer jag ju faktiskt att ha råd med...
... personlig tränare, personlig kostrådgivare, personliga assistenter (varav säkert minst en har som enda uppgift att shoppa snygga kläder åt mig), personliga sminkörer, and whatnot. För att inte tala om råd med superdupersnygg, svindyr haute couture!
För att inte ännu mer tala om plastikkirurger!



Fast fötterna... vete faan vad kändispengarna hade kunnat göra åt de egensinnigt svullnande fötterna!



Nåja. Något ska man ju bjuda papperullizarna på!
Och då får jag garanterat vara med i Aftonbladets fredagsbilaga - Klick! Kluck! Klack! eller vad de nu heter!
Jag menar... bara en sådan sak!

2 Comments:

  • LOL

    Om du vore superkändis kunde du förstås ha en personlig fotvårdare i släptåg som gav dig regelbunden fotmassage och svalkande fotbad. Och sen kunde du ha en personlig skodesigner som designade skor som så snygga ut ihop med svullna fötter (ellre ännu bättre, som passade så perfekt att du slapp svullnader)LOL

    By Anonymous Anonym, at måndag, augusti 29, 2005  

  • Hexi: Ah du har rätt, förstås; klart jag skulle ha en personlig fotvårdare! Och specialdesignade skor... me likes! Jag måste nog bli kändis, ändå :)

    By Blogger carra, at måndag, augusti 29, 2005  

Skicka en kommentar

<< Home