bilder att må bra av II

Livsnödvändigheter när jag kom hem från bildterapin:
En liten whisky.
Ella Fitzgeralds underbara stämma.
En cigarrett.
Några tårar.



Tröttheten sved bakom ögonlocken, men jag var tvungen att varva ned en stund innan det kunde bli aktuellt med säng-säng-säng. Bar med mig så många tankar och känslor hem från bildterapin. Kände mig liten som en nyckelpiga & hudlös & ensam. Dessutom värkte det i ryggen och axlarna, håhåjaja, vilken överraskning... not! Men jag ser det som positiva signaler, trots allt. Det här är ju en process jag ska igenom, och när själen värker så värker även min kropp. Och det måste värka för att bli bra igen.



Jag kommer inte att skriva så mycket mer om bildterapin framgent, det blir för privat. För jag har gränser för vad jag skriver här! ;) Men jag kan i alla fall säga så mycket som att jag tror det här kan fungera för mig. Även om det är jobbigt att vi gör det i grupp! Förhoppningsvis ska jag kunna bli trygg i gruppen så småningom.



Hade velat fortsätta måla när jag kom hem - bilden jag gjorde ikväll överraskade t.o.m. mig själv - men vågar inte. För då blir jag uppe halva natten, och jag måste få sova inatt!



Först ska jag bara kela lite med Pysen... han är här nu med sin välsignat kalla, blöta nos mot min kind i en sådan där kattpuss, som gör att man kan förlåta dem för allt, allt! :)