Den där dagen på året

Jaha - ett år äldre, men inte ett dugg klokare. ;)



Den stora festen går av stapeln på lördag, då Ingrid och jag samkör och firar det faktum att vi blir 80 år tillsammans med en åttiotalsfest. Vi snackar axelvaddar, blåa ögonskuggor, spretlugg, Wham!, benvärmare, and whatnot! Bilder lär komma... om jag, vi, vågar! *fniss*



Men idag var det ju min dag, och något ville jag hitta på, hade känts rätt hemskt att bara gå hem till me, myself, I i all ensamhet, som vanligt. Så jag pinglade Älsklings-Bollen och lurade med mig henne på ett litet födelsedagsfirande i all enkelhet. D.v.s en bit mat och ett par glas goda drycker på Lottas, medan vi avhandlade allt från jämställdhet och framåt. Underbart!



Lyxade mig och tog en riktigt lååång lunch tillsammans med Felicia. Hon hade väldigt trevliga nyheter, minsann! :D



Jag har också hunnit bli tagen på allvar och nonchalerad på en och samma gång idag. Tänkte när jag gick därifrån att det är tur att jag inte är lika känslig, som jag var för bara fem, sex år sedan, hrmm. Funderade också på när jag ska våga tro på mig själv fullt ut. Det går framåt, men med myrsteg. Och emellanåt vrickar jag foten.



Har tänkt på mamma, också, och skulle så gärna ha velat prata med henne. Vad tänkte hon på den där marsdagen för 41 år sedan, då hon låg där med värkar och Sverige spelade mot Sovjetunionen i ishockey... vilka drömmar, förhoppningar, rädslor bar hon på för sitt barn?



Det är faktiskt lite orättvist att jag aldrig fick chansen att fråga henne.