The long overdue möhippa

Det har varit tungt för oss alla på jobbet de senaste månaderna, av skäl som jag inte kan gå in på här. Behovet av att få göra något roligt tillsammans har växt, men det har varit svårt att komma till skott. Men så häromdagen kläckte KB och A en briljant idé: Vi skulle ha möhippa för MD! Eftersom det var två år sedan hon gifte sig så får man ju säga att det var på tiden. :D



Sagt och gjort, i eftermiddags kidnappade vi henne. Jag hade dumt nog ett möte inplanerat, men hann tack och lov tillbaka i tid för att se MD:s fantastiskt förvånade min när vi dök upp där på hennes tröskel. Och sedan kom det där underbara skrattet hon har, som värmer ens hjärta så gott!



Några av oss tjejer gick hem till KB, där vi drack champagne och sminkade oss till ackompanjemang av gamla schlagerhits. Jag hade vansinnigt ont i nacken och kände av förkylningen i kroppen, som en svettig trötthet, men piggnade märkbart till i detta trevliga, otvungna sällskap. Liiite farligt med champagne på en i det närmaste tom mage, men sedan promenerade vi in till stan och huvudet fick svalka i form av högst ovälkommet, ettrigt duggregn.



På Bishop Arms anslöt herrarna och några av de andra kvinnsen. (Vi är så många att det är i princip omöjligt att samla alla, det har bara hänt en gång, på chefens födelsedag förra året.) Där käkade vi och pratade bort ett par timmar. Lättsamt och otvunget även det. Sorgligt nog började jag gäspa redan vid halv åtta, men innan ni garvar ihjäl er måste jag säga till mitt försvar att jag faktiskt inte är helt kurant ännu! ;)



Känner mig fånigt glad och lätt om hjärtat, när jag nu sitter här med en kopp African Rooibos, mitt nya favvote, och myser med en förnöjt spinnande pälsboll fastklistrad intill mitt lår. Gäspar nästan käken ur led, men tänkte försöka se nyheterna klockan tio i alla fall. ;)



Sedan är det bara att ladda om batterierna för girl's nite out på lördag - wheeh!